Vad jag är less på att hjärnan inte fattar. Det är ofta man får känna sig rent dum i huvudet bara för att hjärnan inte hänger med längre. 

Ta idag t ex. Telefonen ringer. Det är från vc som undrar lite vad jag menar. Jag hade skrivit ett meddelande till dem och undrade varför man inte skrev ut alla mediciner eftersom jag hade fått meddelande om att de skulle finnas på apoteket igår. Det var bara det att det recept jag såg var ett recept utskrivet tidigare, så man hade alltså inte skrivit ut några mediciner alls trots meddelandet jag fått. Men min hjärna fattade inte när jag var in på apoteket på nätet att det var ett "gammalt" recept". Snäll sköterska som bara sa att ja men då förstår vi varandra nu.

Mejlade vc igår om att ingen läkare ringde upp mig för två veckor sen när jag hade telefontid. Ursäkten var att de inte hade mitt telefonnummer i journalen. Dålig ursäkt tycker jag för bokar man en telefontid så skriver man väl inte telefonnumret också. Åtminstone tycker jag det. Fick iom telefonsamtalet från vc idag i alla fall kollat att de skrivit in numret nu. 

Har en ren skitdag idag. Kroppen är ur lag likaså magen (jo då jag vet att magen tillhör kroppen), dessutom huvudvärk som inte är att leka med. Men än så länge värker det bara i ögonen och det känns inte som de ska hoppa ur skallen riktigt än så det är väl ändå rätt ok. 

Fick ju skriva på papper förra veckan om att jag skulle ha uppehåll i hemtjänsten (för att slippa allt tjafs). Döm om min förvåning när det då ringer på dörren idag och det är hemtjänsten. Kunde ju inte låta bli att vänligt fråga vad hon gjorde här. Det visade sig att de på kontoret sagt att hon skulle hit. Kan inte säga att jag är förvånad för de har verkligen inte koll på mycket på det kontoret. Nu hoppas jag att budskapet går fram så de inte står utanför dörren när jag inte är hemma om jag nu kommer utanför dörren vill säga. Det visar sig. 

Kan i alla fall konstatera att utan hemtjänst funkar livet kasst och med hemtjänst funkar livet kasst så vad sjutton gör man då? Ja inte vet jag, inte än kommer kanske på något klokt om jag får fundera i lugn och ro tillräckligt länge. Någon som har några förslag? 

Annars så är det Sverige sommar dvs ömsom regn ömsom sol och jag som tål väderväxlingar så dåligt, men man kan inte få allt här i världen så ......

Tjingeling till nästa gång   

Vaknade med paj nacke idag. Det blir ju så här ibland, men det är lika irriterande varje gång. Idag hjälpte inte ens värme. Ja ja man kan inte få allt här i världen :).

När jag tänker efter är det ju inte så konstigt. Jag menar min kropp gillar inte nederbörd, väderomslag, blåst, värme, kyla. Finns ju inte så mycket kvar då.

Idag ska jag vila och så hela helgen känns det som. Det är ju tur att jag för många år sen slutade fira midsommar så slipper jag sakna att jag inte kan. Ska i alla fall äta något gott imorgon. Vad det blir vet jag inte än.

Nu åter till att vila.

Tjingeling till nästa gång   

Idag har jag haft hemtjänst för sista på ett tag för nu ska jag ha sommarlov. Nja egentligen inte, men det funkar så dåligt så jag har tagit en paus för att känna och tänka efter. Egentligen klarar jag mig ju inte utan, men nu får det vara så här ett tag så får vi se vad jag kommer fram till att jag ska göra. Har löst problemet med att handla i alla fall tror jag. Resten får helt enkelt ta den tid det tar och bli om det blir. Märks väl vad som funkar och vad som inte funkar.

Annars går livet sin gilla gång. Är dock fortfarande sur för att vc läkaren inte ringde upp när han skulle. Varför i hela friden bokar sköterskorna in en telefontid när läkaren ändå inte ringer upp? Det enda jag vill är att ta uppföljningsprover vilket jag kan tycka är naturligt att göra när man har en brist som man medicinerar men se inte här inte. Det står ju inte något om det i journalen så en läkare skulle ringa, men det hände ju inte så... Orkar ju inte tjafsa just nu så jag äter väl upp hela dosen och sen slutar jag så märks det väl vid något annat tillfälle om medicinen gjorde någon nytta.

Har inga jätte stora planer för sommaren vilket är tur, då orken sinar snabbt. Nu blir det ju ännu mindre att besöka eller besökas då jag måste göra allt själv men det är en smäll jag tar bara jag får lite lugn och ro. Dessutom finns det ju telefon om man vill prata med någon *ler*.

Tjingeling till nästa gång   

Har varit lite dåligt med orken ett tag nu och då blir det ju inget skrivet här, men saker händer ju i livet i alla fall. 

T ex så är äntligen permobilen klar. Det tog ju bara nio månader att få till det ha ha. 

Fick ju byta hemtjänst personal för att det skulle bli samma som kom. Då hade de otur igen för nu har det varit mest olika i alla fall. Men jag gör som vanligt ser det med humor. Men nu ska det väl funka tills semestrarna börjar ha ha.

Har varit i Stockholm också. Det är värst vad det straffar sig numer, men så är det ju och har varit sen jag blev sjuk. Det blir värre för varje år som går. Då är det ju himla kul *ironi* att läsa att det är de första 5 - 10 åren som försämringar sker. Jag har ju varit sjuk i 20 år nu ju. Som med allting annat så stämmer det alltså inte på alla. 

Annars går livet sin gilla gång händer kul saker, händer mindre kul saker men så är ju livet så det är faktiskt inget jag hänger upp mig på. 

Kul ska det i alla fall bli att träffa några kompisar i sommar. Det är något jag ser fram emot :).

Tjingeling till nästa gång